Kort svar: Järnvitriol är det gamla, och fortfarande vanliga, namnet på järn(II)sulfat. I påsen är det nästan alltid heptahydratet, med den kemiska formeln FeSO4·7H2O. Det betyder att varje enhet järnsulfat har sju vattenmolekyler bundna i kristallen. Ämnet ser ut som ljust blågröna kristaller, löser sig lätt i vatten och blir gulbrunt när det oxiderar i luft och fukt. Järnsulfat och järnvitriol är alltså samma sak, bara med olika namn.
Formeln steg för steg
Formeln FeSO4·7H2O är lättare att förstå om man delar upp den:
- Fe är järn. I järnvitriol har järnet laddningen 2+, och därför kallas det järn(II) eller tvåvärt järn.
- SO4 är sulfatjonen, samma jon som finns i svavelsyrans salter.
- ·7H2O betyder att sju vattenmolekyler sitter fast i kristallstrukturen. Det kallas kristallvatten.
Kristallvattnet är inte fukt som har läckt in. Det hör till ämnet och är en stor del av vikten. Ungefär hälften av en järnvitriolkristall är vatten, och järnet utgör bara omkring en femtedel av vikten. Det är därför järnsulfat i pulverform med mindre kristallvatten, så kallat monohydrat, innehåller mer järn per kilo än de gröna kristallerna.
Alla namnen på samma ämne
Järnvitriol har fått många namn genom åren. De flesta syftar på precis samma kemikalie:
| Namn | Var du ser det |
|---|---|
| Järnvitriol | Det äldre svenska namnet, vanligt i hantverk och trädgård |
| Järnsulfat | Det vanliga namnet i handeln idag |
| Järn(II)sulfat, järnsulfatheptahydrat | Kemiska namn, till exempel på säkerhetsdatablad |
| Grön vitriol | Historiskt namn, efter färgen på kristallerna |
| Kopparas | Gammalt svenskt namn, samma ord som engelskans copperas |
| Ferrosulfat | Äldre kemiskt namn, från latinets ferrum för järn |
| Melanterit | Namnet på mineralet som förekommer naturligt |
Namnet kopparas förvirrar ofta, eftersom ämnet inte innehåller någon koppar alls. Ordet kommer sannolikt från tyskans Kupferwasser, och i äldre tider blandade man ihop de olika vitriolerna. Blå vitriol, eller kopparvitriol, är däremot kopparsulfat och är ett helt annat ämne. Vill du veta hur ordet vitriol uppstod kan du läsa om vitriolens historia.
Så ser järnvitriol ut och beter sig
Färsk järnvitriol består av genomskinliga till halvgenomskinliga kristaller i ljust blågrönt. Storleken varierar från fina korn till större bitar, beroende på hur ämnet har framställts och siktats.
Några egenskaper som är bra att känna till:
- Löser sig lätt i vatten. Lösningen blir svagt grönaktig och sur.
- Oxiderar i luft och fukt. Järn(II) tar upp syre och blir järn(III), som är gulbrunt som rost. Det är därför gamla kristaller ofta får en brun hinna. Mer om det i artikeln om varför järnvitriol blir gul eller brun.
- Vittrar i torr värme. Kristallerna kan tappa en del av sitt kristallvatten och bli vitaktiga och pulvriga i ytan.
- Ger rostbruna fläckar. Stänk på sten, betong, klinker och kläder blir bruna när järnet oxiderar.
- Är surt i lösning. Blanda därför i kärl av plast eller glas, inte i metallhinkar.
Vad används järnvitriol till?
Järnvitriol har använts i flera hundra år och finns fortfarande i många sammanhang. I hemmet och trädgården används det framför allt som järngödsel, alltså ett järntillskott till växter som har järnbrist, och för att sänka pH i jord. Det används också för att ge trä en grå ton och i äldre hantverk som bläck och färgning.
I större skala används järnsulfat i industrin, bland annat vid rening av avloppsvatten, i cement och vid framställning av järnoxidpigment. Läs mer i artikeln om järnvitriol i industrin.
Det finns flera andra järnföreningar som ibland förväxlas med järnvitriol, till exempel järnklorid och järnkelat. Skillnaderna går vi igenom i jämförelsen mellan järnföreningarna.
Är järnvitriol farligt?
Järnvitriol är märkt som skadligt vid förtäring (H302), irriterar huden (H315) och orsakar allvarlig ögonirritation (H319). Det är alltså inget ämne att hantera med bara händer. Använd handskar och skyddsglasögon, undvik att damma och förvara ämnet oåtkomligt för barn och djur. Märkningen förklaras i detalj i guiden om säkerhetsdatablad och faromärkning.
Var får man tag på järnvitriol?
Järnvitriol säljs i trädgårdsbutiker, färghandlar och på nätet, oftast under namnet järnsulfat. Hos Allt-Fraktfritt finns järnsulfat i påse om 1,5 kg, vilket räcker länge för hemmabruk. Läs gärna förpackningens anvisning innan du börjar, eftersom den gäller för just den produkten.
Vanliga frågor om järnvitriol
Är järnvitriol och järnsulfat samma sak?
Ja. Järnvitriol är det äldre namnet på järn(II)sulfat. I handeln säljs det oftast som järnsulfat.
Vad är den kemiska formeln för järnvitriol?
FeSO4·7H2O, det vill säga järn(II)sulfat med sju bundna vattenmolekyler.
Varför är kristallerna gröna?
Färgen kommer från järn(II)-jonerna. När järnet oxiderar till järn(III) skiftar färgen mot gult och brunt.
Är järnvitriol samma sak som kopparvitriol?
Nej. Kopparvitriol, eller blå vitriol, är kopparsulfat. Det är ett annat ämne med andra egenskaper.
Finns järnvitriol i naturen?
Ja, som mineralet melanterit. Det bildas bland annat där järnhaltiga mineral vittrar, till exempel i gamla gruvor.
