Kort svar: Järnvitriol och järnsulfat är samma ämne: järn(II)sulfat. Järnklorid är ett annat salt, där järnet sitter ihop med klorid i stället för sulfat, och det är oftast järn(III)klorid man menar. Järnkelat är järn som är bundet till en organisk molekyl som håller järnet löst. Järnoxid är i stort sett rost. Alla innehåller järn, men de skiljer sig i hur järnet är bundet, hur de reagerar och vad de används till.
Först: järn(II) och järn(III)
För att förstå skillnaderna behöver man känna till järnets två vanliga former i kemiska föreningar:
- Järn(II), även kallat tvåvärt järn eller ferrojärn, har laddningen 2+. Det ger ofta gröna eller blekgröna föreningar. Järnvitriol innehåller järn(II).
- Järn(III), även kallat trevärt järn eller ferrijärn, har laddningen 3+. Det ger gula, bruna och rödbruna föreningar.
Järn(II) övergår lätt till järn(III) när det kommer i kontakt med syre. Det är just den reaktionen som gör att järnvitriol blir brun med tiden, och som ger de typiska rostfläckarna. Mer om det i artikeln om varför järnvitriol blir gul eller brun.
Översikt: järnföreningarna sida vid sida
| Ämne | Formel | Järnform | Utseende | Typisk användning |
|---|---|---|---|---|
| Järnvitriol, järn(II)sulfat | FeSO4·7H2O | Järn(II) | Blågröna kristaller | Järngödsel, pH-sänkning, kulör på trä, industri |
| Järn(III)sulfat | Fe2(SO4)3 | Järn(III) | Gulaktigt pulver eller brun lösning | Vattenrening i industri |
| Järn(II)klorid | FeCl2 | Järn(II) | Grönaktig lösning eller kristaller | Industri, kemisk framställning |
| Järn(III)klorid | FeCl3 | Järn(III) | Mörkbrun lösning eller kristaller | Vattenrening, etsning av koppar |
| Järnkelat | Till exempel Fe-EDTA | Bundet järn | Pulver eller vätska | Järngödsel |
| Järnoxider | Till exempel Fe2O3 | Oftast järn(III) | Rött, gult, brunt eller svart pulver | Pigment, rost |
Järn(II)sulfat och järn(III)sulfat
Det är lätt att tro att alla järnsulfater är samma sak, men det finns två. Järnvitriol är järn(II)sulfat. Järn(III)sulfat innehåller i stället trevärt järn och har en annan färg och andra egenskaper.
Järn(III)sulfat används framför allt i industrin, bland annat som fällningskemikalie vid vattenrening. När järnvitriol oxiderar bildas delvis järn(III)föreningar, vilket är en anledning till att gamla kristaller beter sig annorlunda än färska.
Järnklorid
Järnklorid är ett järnsalt där kloridjoner har ersatt sulfatjonerna. Den vanligaste formen i handeln är järn(III)klorid, som är mörkt brun och mycket sur i lösning.
Järn(III)klorid är välkänd för två saker. Den används i stor skala som fällningskemikalie i vattenreningsverk, och den har länge använts av elektronikhobbyister för att etsa bort koppar från kretskort. Den angriper metall kraftigt och ska hanteras med stor försiktighet. Järnklorid och järnvitriol går alltså inte att byta mot varandra.
Järnkelat
I ett kelat är järnet bundet till en större organisk molekyl, en så kallad kelator. Ordet kommer från grekiskans ord för klo, eftersom molekylen griper om metalljonen. Vanliga kelatorer har förkortningar som EDTA, DTPA och EDDHA.
Det kemiskt intressanta är att kelatet håller järnet löst även när förhållandena annars skulle få det att falla ut som svårlöslig järnhydroxid. Järnsulfat beter sig annorlunda: järnet är fritt i lösningen och påverkas direkt av pH och syre. Därför används kelat och sulfat på olika sätt, även om båda kan vara järngödsel.
Järnoxider: rost och pigment
Järnoxider är föreningar av järn och syre. De finns i många färger: rött, gult, brunt och svart. Rost är en blandning av järnoxider och järnhydroxider, och det är samma typ av ämnen som ger rostfläckarna när järnvitriol har spillts på sten.
Järnoxider är också några av världens viktigaste pigment och har använts sedan förhistorisk tid. En del järnoxidpigment framställs idag ur järnsulfat. Det beskriver vi i artikeln om järnvitriol i industrin.
Vanliga förväxlingar
- Järnvitriol och kopparvitriol. Kopparvitriol är kopparsulfat, ett helt annat ämne.
- Järnsulfat och järnklorid. Båda är järnsalter, men med olika egenskaper och användning.
- Järn(II) och järn(III). Samma grundämne, olika laddning och därmed olika färg och kemi.
Fler förväxlingar och missförstånd går vi igenom i myter om järnvitriol.
Vanliga frågor om järnföreningar
Är järnsulfat och järnvitriol samma sak?
Ja. Båda namnen syftar på järn(II)sulfat.
Kan jag använda järnklorid i stället för järnvitriol?
Nej. Det är ett annat ämne, mer frätande och med andra egenskaper.
Varför finns det två järnsulfater?
Järn kan ha laddningen 2+ eller 3+, och det ger två olika salter med sulfat.
Vad är skillnaden mellan järnkelat och järnsulfat kemiskt?
I kelatet är järnet bundet till en organisk molekyl som håller det löst. I järnsulfat är järnet fritt i lösningen.
