Kort svar: Förr fick kemiska ämnen namn efter hur de såg ut, var de kom ifrån eller vem som hade beskrivit dem. Därför heter järnsulfat i äldre texter grön vitriol, kopparas eller ferrosulfat, och svavelsyra heter vitriololja. Många av namnen används fortfarande i hantverk, färghandel och äldre recept. Här har vi samlat de vanligaste gamla namnen på ämnen som hör ihop med järnvitriol, sulfater och tidig kemi, med det moderna namnet och en kort förklaring.

Varför har ämnen så många namn?
Innan den moderna kemin tog form under slutet av 1700-talet fanns inget gemensamt system för att namnge ämnen. Alkemister, apotekare, bergsmän och hantverkare hade var sina namn, och samma ämne kunde heta olika saker på olika platser. Ibland fick också olika ämnen samma namn, eftersom man inte kunde skilja dem åt.
Det moderna systemet bygger i stället på vilka grundämnen ett ämne består av. Grön vitriol blev järnsulfat när man förstod att den bestod av järn, svavel och syre. De gamla namnen har ändå levt kvar, och de dyker upp i allt från gamla kokböcker till hantverksbeskrivningar. Hur namnen på just järnvitriol hänger ihop beskriver vi i järnvitriol förklarat.
Vitriolerna
| Gammalt namn | Modernt namn | Förklaring |
|---|---|---|
| Vitriol | Metallsulfater | Samlingsnamn på glasartade sulfatkristaller, från latinets vitrum, glas |
| Grön vitriol, järnvitriol | Järn(II)sulfat | Blågröna kristaller, FeSO4·7H2O |
| Kopparas | Järn(II)sulfat | Gammalt svenskt namn på järnvitriol, trots namnet utan koppar |
| Blå vitriol, kopparvitriol | Kopparsulfat | Blå kristaller, ett helt annat ämne än järnvitriol |
| Vit vitriol, zinkvitriol | Zinksulfat | Vita kristaller |
| Vitriololja | Svavelsyra | Framställdes förr genom upphettning av vitriol |
| Ferrosulfat | Järn(II)sulfat | Äldre kemiskt namn, från latinets ferrum, järn |
| Ferrisulfat | Järn(III)sulfat | Sulfat av trevärt järn |
Orden ferro och ferri är bra att kunna. Ferro betyder järn(II) och ferri betyder järn(III). Samma mönster finns för andra metaller, till exempel kupro och kupri för koppar.
Andra salter och sulfater
| Gammalt namn | Modernt namn | Förklaring |
|---|---|---|
| Alun | Kaliumaluminiumsulfat | Användes som betmedel i färgerier och i garvning |
| Bittersalt, engelskt salt | Magnesiumsulfat | Har fått namn efter sin bittra smak och efter källor i England |
| Glaubersalt | Natriumsulfat | Uppkallat efter kemisten Johann Rudolf Glauber |
| Gips | Kalciumsulfat | Med två kristallvatten, används fortfarande under samma namn |
| Pottaska | Kaliumkarbonat | Framställdes förr ur aska av växter, lakad i krukor eller pannor |
| Soda, kristallsoda | Natriumkarbonat | Kristallsoda är hydratet med tio kristallvatten |
| Salmiak | Ammoniumklorid | Känd bland annat från lödning och från salmiaklakrits |
| Salpeter | Kaliumnitrat | Användes bland annat i krut |
| Helvetessten, lapis | Silvernitrat | Från latinets lapis infernalis |
Flera av dessa ämnen innehåller kristallvatten, precis som järnvitriol. Vad det innebär beskriver vi i artikeln om kristallvatten och hydrater.

Mineral och malmer
| Gammalt namn | Modernt namn | Förklaring |
|---|---|---|
| Svavelkis, kattguld | Pyrit, järndisulfid | Mässingsgult mineral som vittrar till järnsulfat och syra |
| Kopparkis | Kalkopyrit | Viktig kopparmalm, innehåller både koppar och järn |
| Melanterit | Järn(II)sulfatheptahydrat | Naturlig järnvitriol som bildas där svavelkis vittrar |
| Alunskiffer | Svart skiffer med svavelkis | Råvara vid alunbruken |
| Ockra | Järnoxidhydroxid i lera | Gul till brun jordfärg |
| Umbra | Järnoxid med manganoxid | Brun jordfärg |
| Blodsten | Hematit, järn(III)oxid | Ger ett rött streck när man drar den mot oglaserat porslin |
Hur svavelkis och vittring gav vitriol vid de svenska gruvorna berättar vi i artikeln om vitriol i svensk bergsbrukshistoria.
Pigment och färgnamn
| Gammalt namn | Modernt namn | Förklaring |
|---|---|---|
| Caput mortuum, colcothar | Järn(III)oxid | Rött till violettbrunt pigment, bland annat resten efter upphettad vitriol |
| Engelskt rött | Järn(III)oxid | Klart rött järnoxidpigment |
| Järnmönja | Järn(III)oxid | Rött järnoxidpigment i färg |
| Berlinerblått, preussiskt blått | Järnhexacyanoferrat | Djupblått pigment, upptäckt i Berlin i början av 1700-talet |
| Blymönja | Blyoxid | Orangerött blypigment, giftigt och inte samma sak som järnmönja |
| Blyvitt | Basiskt blykarbonat | Gammalt vitt pigment, giftigt |
Färgerna och deras historia beskriver vi närmare i artikeln om järnvitriol i färghistorien.
Syror och lösningar
| Gammalt namn | Modernt namn | Förklaring |
|---|---|---|
| Vitriololja | Svavelsyra | Se ovan |
| Saltsyra | Väteklorid i vatten | Framställdes förr ur koksalt och vitriololja |
| Skedvatten | Salpetersyra | Användes för att skilja silver från guld |
| Kungsvatten | Blandning av salpetersyra och saltsyra | Kan lösa guld, därav namnet |
| Ättika | Utspädd ättiksyra | Används fortfarande under samma namn |
| Vattenglas | Natriumsilikat i vatten | Trögflytande, glasartad lösning |
Läsa gamla recept säkert
Gamla recept och hantverksbeskrivningar är spännande läsning, men de skrevs i en tid när man visste mindre om kemikaliers risker. Flera av ämnena ovan är frätande, giftiga eller både och. Några tips:
- Kontrollera alltid det moderna namnet och läs om ämnets faromärkning innan du hanterar det.
- Använd moderna skyddsråd, inte de som står i den gamla texten.
- Var försiktig med ämnen som blymönja, blyvitt och starka syror, som inte hör hemma i ett hemmaexperiment.
- Byt inte ett ämne mot ett annat bara för att namnen liknar varandra. Kopparas och kopparvitriol är olika ämnen.
Järnvitriol är ett av de mindre farliga ämnena på listan, men det är ändå märkt som skadligt vid förtäring och irriterande för hud och ögon. Den som vill ha järnsulfat för egna försök eller hantverk kan hitta det hos Allt-Fraktfritt.
Vanliga frågor om gamla kemiska namn
Vad är kopparas?
Ett gammalt svenskt namn på järnvitriol, alltså järn(II)sulfat. Det innehåller ingen koppar.
Vad betyder ferro och ferri?
Ferro står för järn(II) och ferri för järn(III).
Är järnmönja och blymönja samma sak?
Nej. Järnmönja är järnoxid, blymönja är blyoxid och giftigt.
Varför heter svavelsyra vitriololja?
Den framställdes förr genom att vitriol hettades upp, och den var tjock och oljig.
